Senaste nytt!
Hem / Nyhet / Bra med fysisk träning vid depression

Bra med fysisk träning vid depression

*** OBS! Detta inlägg är mer än två år gammalt. Även om jag gör mitt yttersta för att hålla även äldre inlägg uppdaterade, kan jag inte alltid garantera det. /Fredrik Hed ***

En systematiska översikt från Cochrane-institutet i Danmark, som kommenteras av SBU, visar att träning vid depression ger en måttlig effekt på depressionssymtom.

Depression är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa, förtida död, produktionsbortfall och arbetsoförmåga i världen. Cirka nio procent av befolkningen beräknas ha haft något förstämningssyndrom det senaste året. Kvinnor drabbas oftare än män. I Sverige har man hittills bedömt kunskapen om fysisk aktivitet vid depression som otillräcklig.

Den systematiska översikten ger en bred överblick över studier om träning vid depression och visar en måttlig effekt på depressionssymtom. SBU kommenterar rapporten enligt följande:

  • I rapporten har man endast tagit med studier som berör träning vid unipolär depression men inte bipolär sjukdom, depression som finns samtidigt med andra somatiska/psykiatriska sjukdomar eller depression i samband med graviditet och förlossning. Studier som inkluderade barn och ungdomar med depression ingår inte heller.
  • I de utförda analyserna blandar man studier med stora skillnader i upplägg. I majoriteten av studierna har man rekryterat försökspersoner genom annonser i media, medan man i en mindre andel har använt sig av patienter från sjukvårdskliniker.
  • Det är inte på ett tydligt sätt angivet i rapporten vilken grad av depression som försökspersonerna i de enskilda studierna hade. Eftersom det finns skäl att anta att fysisk aktivitet/träning kan ha olika effekt beroende på depressionens svårighetsgrad, är det svårt att direkt överföra resultaten i rapporten till patienter i vård och behandling.
  • Majoriteten av studierna i rapporten har metodologiska svagheter. Eftersom det är omöjligt att blinda* deltagarna är det därför av ännu större vikt att den som gör resultatbedömningen inte känner till vilken grupp patienten tillhör. I rapporten fann man att effekten av träning var mindre tydlig i de fyra studier som man bedömde hade högre kvalitet, t ex där resultatbedömningen var blindad. Detta kan tolkas som att bedömningsbias kan ha stor betydelse vid denna typ av studier.
  • Det vore av intresse att i framtiden undersöka om effekterna visar sig vara olika beroende på typ av träning, träning med olika intensitet och duration samt om effekten är bättre om man kombinerar träning med läkemedelsbehandling och/eller psykoterapi.
  • I framtiden bör man även genomföra längre uppföljningsstudier samt ta med fler relevanta utfallsmått (biverkningar och hälsoekonomi).
  • En nyligen publicerad svensk systematisk översikt visar liknande resultat som Cochrane-översikten. Fysisk träning hade en måttligt positiv effekt på depression i jämförelse med kontrollbehandling (SMD** –0,77; 95 % KI, –1,14 till –0,41). Samtidigt fann författarna ingen signifikant skillnad i effekt jämfört med kontrollgruppen i de studier man bedömde hade högre kvalitet (SMD –0,43; 95 % KI, –1,06 till 0,21).

Läs mer här: Fysisk träning vid depression – SBU.


Inte riktigt det du letade efter?

Gör en sökning. | Eller ställ din egen fråga här.

Prenumerera på nyhetsbrevet som kommer varje onsdag kväll med senaste veckans inlägg.

Symptom och problem som nämns här på sajten kan vara biverkningar av läkemedel. Rapportera gärna biverkningar till Läkemedelsverket.

Om Fredrik Hed

Apotekare och medicinjournalist, just nu redaktör för Diabetesförbundets medlemstidning Allt om Diabetes. Tidigare chefredaktör för Reumatikervärlden, Läkemedelsvärlden, Evidens och Tidningen Apoteket. Ofta anlitad moderator, bland annat i Almedalen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *